Är ångest verkligen min arvedel?

Ska till psykologen idag! Idag ska jag prata om min oro och rädsla! Ett nytt år, utan nyårslöften, men ett nytt år innebär förväntningar och förhoppningar, och jag är så rädd för att bli besviken, så rädd för fler bakslag. Att inte våga ha förväntningar och förhoppningar, att ständigt vara rädd, kan bara ge bitterhet, och bitter är det sista jag vill bli. Det är just sådana här tankar som lätt blir till sömnlöshet, klump i magen och ältande. Fixering, som blir till autofokus på problemen. Det är så sant som det är sagt, att det jag kan göra något åt är inget problem, och genom att lösa det slipper jag problemet, och det som jag inte kan göra något åt är det ingen mening att oroa mig över, det får jag istället lära mig leva med. Dessutom, och allra viktigast, är att begrunda vad som verkligen är ett verkligt problem. Katastroftänkande, vad är det värsta som kan hända?! Att vara realistisk är väl egentligen både problemet och lösningen, för det krävs stor insikt för att reda ut begreppen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!