Tacksamhet och uthållighet.
Idag har jag blivit utmanad av en vän att i tre dagar skriva ner tre saker jag är tacksam över varje dag, och samtidigt utmana tre av mina vänner varje dag att göra detsamma! Jag kommer att skriva ner mina dagliga reflektioner vid dagens slut som en sammanfattning av dagen, en avslutning på den, och som en skön kudde att sova på! Men jag tjuvstartar redan nu med att känna tacksamhet över att vakna i en skön säng, i behaglig värme och ro, med tre goa katter vid mina fötter, tacksam över att det är morgon, en ny dag jag har fått att uppleva och leva! Och nu längtar jag ner till köket och starta min dag med nybryggt kaffe till smörgåsen och morgonmeditationen, som handlar om att känna in kroppen och landa i den, i rummet och i nuet! Godmorgon! Ha en härlig Mindful dag därute! Carpe Diem, med alla de små fantastiska skiftningarna och nyanserna, som man måste vara uppmärksam för att kunna se!
Nu har jag, av någon outgrundlig anledning, bestämt mig för att gå på en promenad! Solen lyser med sin frånvaro bakom de regntunga ogenomträngliga skyarna! Vägen är lång och långtråkig, men man har det inte roligare än man gör sig, så med stora hörlurarna på, med rejält pulshöjande musik att marschera i takt med, och blicken i skyn...!?!?!
Det blev en promenad på ca 5,5 km som tog ca 1,5 h och två skivor! Jag är nu svettig, och både varm och kall. Både kroppen och knoppen är rejält trötta, och därmed muskler spända och mycket små pupiller! Hjärnan brukar göra så, när den tycker att jag ska vila, släppa in så lite ljus som möjligt, så jag blir så trött som möjligt! Vi tycker ofta radikalt olika, min hjärna och jag, fast oftast är vi kompisar, och jag gillar hens sätt att tänka, och beundrar hur duktig och klok hen är! :-D
Kommentarer
Trackback
