Fredagsmys, om det så är det sista jag gör!

Det är oerhört tråkigt att vara orkeslös och måsta vila! Men jag gör allt jag kan och allt som krävs för att återhämta mig, till mitt vanliga trötta tillstånd! 😳Det jag känner nu är smärtsam hjärnutmattning! 😖Jag vågar inte röra en fena, innan det är absolut nödvändigt och lägligt, vilket är om en timme! 😫Nu har jag legat här hela dan, med meditationsmusik som enda ljud, och mobilen som enda distraktion! Huvudvärken sitter envist som en fästing över vänster tinning, och rinner ner över nacken, och jag vägrar medicin, tills det är absolut nödvändigt, och lägligt, vilket också det är om en timme! 😳Då hinner den verka mot smärtan, men den extra tröttheten tar lite längre tid, så jag hinner få på mig kläder och ta mig ur huset, och till mina barn, och äta på restaurang! 😊Ett sista ryck, och surfa på glädjen och upphetsningen, innan jag däckar igen! 😊Jag har strategin klar, så nu får det bära eller brista! 😳Men min övertygelse är en fantastiskt trevlig och mysig och underbar fredag, med mina närmaste och käraste! 😃❤️


Vilodag, hur gör man?

Vet inte hur man vilar, så därför försöker jag lära mig! Det får bli trial and errormetoden! Jag har iallafall lärt mig att lyssna på kroppen! Nästa steg är att lära mig förstå vad den säger, och att sedan göra som den säger! Nu säger den iallafall -"Jag är överansträngd och orkar inte ta mer om jag inte ska explodera!" Men nu är det ju svårt och omöjligt att stänga av alla intryck, om man inte slår sig själv medvetslös! 😱Och det inser jag ju är en utomordentligt dålig metod! 😳Alltså får jag och knoppen nöja oss med så få och milda intryck och stimuli som möjligt! Jag drar mig tillbaka i husets lugnaste vrå, och leker katt i sängen och sovrummet! Jag har ju 5 stycken att lära mig av!😻


Det snurrar i min skalle

Oj vad trött jag är, och huvudet värker en del, och hjärnan går på fullvarv, även i min ytliga eller obefintliga sömn! 😴Det är nog som det är och ska, när mycket är nytt och måste tänkas över och bearbetas, både vaket, sömnigt och sovandes! 😳Att hjärnan går på högvarv tills den smärtar ibland, visar väl tydligt att man har en fungerande sådan iallafall, och för det får man vara glad!? 😱😬


Aj då!

Tur att jag förstod min kropp och lyssnade på den och stannade upp! Mediterade och somnade, och vaknade med yrsel, huvudvärk och frossa! Nu ligger jag kvar här tills min make kommer och kan stödja mig och pyssla om mig! Kastade om mina arbetsdagar för att vara ledig imorgon då mina flickor kommer hem! Jag följde alltså inte min ursprungsplan med en vilodag/återhämtningsdag varannan dag, vilket var en bra plan, och den plan som får gälla framöver, tills något annat gäller! 


Summa summarum!

Sitter kvar i bilen en stund, och varvar ner innan jag går in! Smälter förmiddagens känslor, intryck och uttryck! Får bra och mycket gjort, mellan allt prat och alla skratt, som jag så behöver och har längtat efter! 😃Tiden går rasande fort, de två timmar jag har satt ribban och gränsen på! Det måste och ska gå väldigt långsamt! Ett bakslag vore katastrof, känner jag! Därför tar jag det säkra före det osäkra! Och ändå var jag inte säker på att jag skulle klara mitt första mål! Nu ska jag njuta av det, och suga på den karamellen en tid, och inte skynda vidare, i all hast, som jag brukat och brukar alltjämt! Nu är tid att låta det ta sin tid, och att praktisera vad jag lärt, och leva som jag lär! Det är inte lätt kan jag lova, men jag lovar att jag försöker, och gör mitt bästa, som alltid! Summa summarum, är detta en bra tid! Livet känns fullt och meningsfullt, och jag tar med glädje ut lyckan i förskott!😃


Torsdag

Dagboksinlägg Torsdag 26/2: -Sista arbetsdagen för veckan! Vaknar 6 (som vanligt, av ngn anledning), mediterar, vilar till 8. 😴

-8.30- Påklädd och frukosterar! Vid gott mod, då dagen är lagom lång och uppgifterna bra avvägda och roliga! 😃


Onsdag mitt i veckan

Nu hoppas jag att huvudvärken går över efter frukost, och att tabletterna jag behövde ta igår, var en engångsföreteelse, och inte tecken på stress, som jag inte kan hantera! Andas, släpp ner axlarna och tungan, var närvarande i nuet! Känn värmen av kaffekoppen i handen, smaken av kaffet i munnen, lyssna till ljuden i rummet, lägg en hand på magen och andas, med jämna mellanrum! Tänk en positiv tanke, eller fler! Godmorgon! 😊


Trial and error

Att sova i omgångar är bättre än att inte sova alls, men ännu bättre hade varit att sova djupt och ostört. Det första levde jag med i många år, det sista har jag upplevt, några gånger, på senare år. Att inte sova med katt, blir första åtgärd! Att inte sova med man, när man inte kan, är redan åtgärdat! Visserligen kan jag inte få tröst i natten, när drömmarna skrämmer och väcker mig! Men när snarkningarna väcker mig är det väl ungefär samma tillstånd?! Återhämtningsdag idag, att ta på allvar och på orden! Vila både kropp och knopp, den som kan! Jag gör mitt bästa! Tänker gå ner och äta medicin och frukost, utan att klä på mig och bädda sängen! Det ska vara lätt att återvända till den! Möte efter lunch, så till dess ska jag ha fått ordning på mig! Godmorgon!😬😱💪


Läkning

Läser(lyssnar på) en mycket intressant självhjälpsbok "Bränn inte ut dig" av Barbro Bronsberg. Trots att det tåget redan passerat för längesedan. Men man kan alltid lära mer och nytt. Jag visste redan att jag var "utbrändast av utbrända" med alla de typiska symptomen som läkaren kryssade av när hon sjukskrev mig med omedelbar verkan 2010, och alla de bisjukdomar och biverkningar stress ger och har gett mig, där stroken var det nästintill dödliga slaget! slaganfall är ju ett annat namn för detsamma! Boken ger bekräftelse och verktyg som behövs, för att både inse och förstå! Både varför och hur, hur det kunde bli så, och vad man måste göra då! Min psykolog måste ha läst den, för den är som ett schema i hur hon behandlat mig, och hur hon lärt mig, och allt hon lärt mig, och lär mig, och hjälper mig att hjälpa mig själv! Jag är ännu bara i början av läroprocessen, och inte minst läkeprocessen, trots att det gått minst 5 år nu av sjukdom! Och detta trots att jag är både lättlärd och har läkt och återhämtat mig makalöst snabbt, enligt alla mina läkare och läkarerfarenheter, och min erfarna psykolog! Läka tar enormt lång tid, och läker helt gör kroppen aldrig! Men med de kunskaper och erfarenheter jag fått av detta kan jag leva ett fantastisk rikt liv, i medveten närvaro, medveten om hur tacksam jag är för det, för livet, för mig, för min familj, för vänner, för nya och gamla upplevelser, för en ljus och ljusare framtid! Ville bara säga det, från sängen där jag tillbringar en tid av söndagen och vilodagen, med att tänka tankarna fullt ut!


Tid för tankar och reflektion

Gårdagen tog på kroppen, idag är jag utslagen. Det är inte konstigt, utan något jag får räkna med. Förhoppningsvis är kroppen återhämtad imorgon. Jag lyssnar och ska lyssna noga, och vara uppmärksam på vad kroppen säger mig genom sina signaler, som är tydliga om jag känner efter. 

Min förre, i det läget mycket okänslige och säkert okunnige make, brukade säga åt mig att inte känna efter så mycket, fast jag var så gruvligt trött, att jag bara ville gråta, och ofta både grät och skrek. Jag gjorde så gott jag kunde, och brände ut min kropp och min hjärna, och mitt psyke och mentala tillstånd, till den punkt att allting brast, att jag inte stod ut med varken honom eller mig eller livet, som det var. Det var då jag gjorde det enda jag kunde, det enda rätta, och det bästa jag gjort! Jag lämnade, först platsen som förknippades med stressen, sedan honom. Det var inte en dag för tidigt, utan tyvärr många många dagar, och sömnlösa nätter, försent! Ett helt år till höll mitt utbrända aggregat, innan det kraschade totalt, och för gott! Nu råder helt andra och helt nya förutsättningar, och inte minst helt nya målsättningar. Min humbla målsättning för idag, är att ta ett steg i taget. Det första är att komma ur sängen och få i mig mina In; medicin, vitamin, koffein, och lite protein på smörgåsen. Förväntningarna är låga, liksom ribban. Allt efter förmåga, och behov. Godmorgon, mitt i mina tankar och reflektioner för dagen! Det kommer fler, lita på det!


Stress

STRESS, har jag fått lära, kan vara lika mycket fysisk som psykisk! I mitt fall både och, då det senare gav det förra! Extrem låg självkänsla fick mig att överprestera! Extremt dåligt självförtroende fick mig att göra dåliga eller mindre bra val, för mig! 


Huvudvärk

Nu tror jag att huvudet skriker KAFFE! Eller något, för skriker gör det, i tystnaden! Dags att vira ut mig ur de dubbla täckena, och Stig! Men mycket varsamt, och långsamt! Det är så det måste vara och göras! Snabbt går inte alltid fort eller fortare! Det har jag fått lära mig, den mycket hårda vägen, mot den mycket hårda väggen! Den var så hård att hjärnan sprack, medan väggen stod kvar, som ett hån? Nä, som en lärdom! Nu är den mitt träningsredskap, där jag varje dag kämpar på, för att komma över den, och komma vidare! Men klättringen i sig, lär mig mycket, för varje steg!


Otålig väntan

Tredje dagen i veckan, tredje dagen av väntan, på Samtalet! Förutom alla andra dagar jag väntat, på samma och annat, eller något annat, som inte är! Nu är iallafall frukosten intagen, i senaste laget! De senaste 12 timmarna har jag tillbringat mestadels i sängen, ömsom sovandes, ömsom vaken och vakandes, begrundandes de störande oupphörliga drömmarna! Väntan gör mig mycket otålig och orolig! Men jag jobbar på det, liksom på mycket annat! Duktigt, säger min psykolog, och nickar livligt uppmuntrande, när jag talar, och när jag visar min dagbok, och min lista med både mål och delmål för 2015! "Bra, du har kommit långt, rama in listan och häng upp den, så kan du såsmåningom ta ner den, och hänga upp en ny!"👍Jomensåatt! 😊


Go å glad, ät kexchoklad, om det gör dig glad!

Min hjärntrötthet är otroligt mycket mentalt betingad. Måsten oroar och tröttar, så det har jag nästan inga, och de jag har har jag lärt mig delegera om det går. Andra måsten är positiva och ger mig tvärtom energi! Måsten som för något gott med sig, och som jag inte bävar för, som ger lön för mödan! För visst krävs det möda, och ibland riktigt stort besvär, men om slutet är gott, så är allting gott, tänker jag då! Många intryck kräver och tar, i ett fall, i andra fall ger många intryck stimulans! De dåliga onödiga intrycken, onödiga ljud framförallt, och onödigt många människor jag inte behöver och vill ha omkring mig, som i affärer! Men även där kan min inställning hjälpa eller stjälpa! Jag har hur många exempel som helst på hur jag med "tankekraft" mår så mycket bättre! Låter ytligt förenklat, men det håller för mig. En bilresa kan vara som tortyr, om målet med resan är ett nödvändigt ont! Om istället resan i sig är målet, och målet att se sig omkring, och jag kan välja landsvägen istället för motorvägen, kan resan vara ren meditation! Visst krävs det insikt och reflektion för att se mönster, och jag som mycket analytisk person, börjar äntligen se! Stora förändringar i tillvaron senaste tiden förberedde jag mig inför, och förbereder jag mig för med att föra dagbok! Rådet var en energidagbok, och det tyckte jag lät klokt! Så det har jag skrivit, och fyllt med text och smajlisar! Snabbt visade sig ett mönster, blad med övervägande glada smil, och andra som grinade illa! Och där kunde jag ganska snabbt, om än ovetenskapligt, men nog för mig, se att började jag morgonen med en glad smajley brukar dagen fortsätta så. Vad som skiljer de bra och dåliga dagarna brukar först vara nätterna, sedan kommer aktiviteterna! De dåliga nätterna resulterar i ingen ork för aktivitet, och då verkar nedåtspiralen bli ett faktum, OM jag inte ser upp, OM jag ger upp! Det jag nu kan plocka fram, är ju då sidorna med glada ansikten, där jag kan se, vad som ger mig glädje, och vad som gett mig glädje, och vad jag har att glädjas åt! Lätt att säga, men svårare att uppnå, men svårt betyder långt ifrån omöjligt! Men jag kan bara tala för mig, och dela med mig av mina erfarenheter av mig, ifall det kan betyda något för någon, så betyder det iallafall något för mig, att få prata av mig, om inte annat! :-) Ha en härlig, positiv dag alla därute! Det som varit kan vi inte ändra, vad som kommer kan vi inte veta allt om, det vi har nu, just i denna stund, kan bli skönare med..???Ja, vad gör DIG glad, en tanke, doft, smak, röst, eller annat? Jag ligger här en stund i soffan med min katt på höften och solen som värmer rummet och mig genom fönstret. ;-D Att kaffet smakade gott i morse fick en glad smajli i min dagbok!:-D


Lika men olika.

Vi är alla hjärntrötta efter skador, men där slutar egentligen likheterna. Jag tror att våra hjärnor och skador och personligheter och omständigheter  är just individuella och att metoder anpassas och fungerar olika. Jag analyserar allt, och har klarat mig otroligt bra efter stroken. Jag är sällan eller aldrig däckad, och kan alltid ta mig upp. Min psykolog säger att jag äntligen anpassat omgivning och tillvaro efter mig och inte tvärtom, och det gäller hela mitt liv, sedan "vaggan"! Mitt liv efter stroken är så mycket bättre än livet innan. Jag jobbar inte, jag umgås inte, barn är sällan hemma, ny man sedan stroken som är mitt ankare och hamn, bor lugnt på landet. Alltså minimalt med intryck. Jag har gjort och klarat allt som förväntas av mig i livet, studier, barn, arbete, hus bil, vänner...! Hjärnträning har gett resultat efter skadan, och mitt inre lugn. Jag laddar i meditation, det räcker oftast. Det jag vill klarar jag oftast för jag vill så mycket mindre. Jag är ganska nöjd med mitt relativt "tråkiga" liv, jag har festat och umgåtts så det räcker och blir över. Som HSP är min personlighet egentligen introvert i behov av ensamhet och stillhet, jag har levt extrovert i motsats mot min egentliga natur, det har alltid tagit ut sin rätt, i stress, oro, ångest, dålig självkänsla, känsla av fel och utanför. Jag lever om mitt liv nu på mina villkor med enormt mycket större självinsikt. Jag saknar bara "meningen med livet" i vardagen, då jag är samhällsinriktad socialt och politiskt. Men jag är snart även där, med meningsfull meriterande arbetsprövning/träning som skulle kunna leda till riktigt arbete. 50% är realistiska målet säger Arbetspsykologen och läkare och på en plats och med arbetsuppgifter som passar både personlighet och personliga omständigheter. Jag är så "frisk" jag kan bli tror psykologen. Och jag börjar acceptera det, för jag är rätt "frisk" i jämförelse! Jag klarar det liv jag lever och klarar mer ändå. Att jag inte kommit i arbete är brist på platser i kommunen. Vi har sökt i snart ett år efter rätt plats Af och jag. 


Hjärnspöken

Det finns gradskillnader i helvetet, och det här kaffet befinner sig långt ner, går knappt få ner!😖Försöker få ner mackan och multivitaminen, men vem har lagt 100kg tyngder på armarna, och vem står bakom mig och trycker ner huvudet så jag snart knäcker näsan i bordet? Ok, jag sörplar i mig kaffet, utan att lyfta koppen, och håller mig flytande av hurvningarna! 😖Hjärnan gör så här, och jag har inte lärt mig kommunicera med hen än! 😱För det är ju inte "på riktigt", eller?! När hjärnan har bestämt sig, och hjärnan inte orkar! Jo det budskapet är tydligt! Jag sitter väl kvar och väntar på att hen ska komma på andra tankar!😴


Så är det

Doserat medicin, dricker kallnat, äckligt koffein! Ute är det sagolikt vackert, och därför håller jag ut, och försöker hålla mig upprätt, och framförallt hålla uppe humöret! Mantra, mantra, mantra!!! "Det kunde varit värre, jag vet inte hur, men det kunde det!"(Ior)😳Tilläggas bör är att detta är ett tillstånd utan bot vid Stroke! Alltså ingenting som går över med tiden, går inte att bota (går knappt att leva med), går inte att avhjälpa med någon typ av I:n, varken vitamin, koffein eller medicin! Vissa provar amfetamin, men det är inte min medicin, varken nu, då, eller senare! Jag behöver inte prestera mycket och mera, men behöver lära mig acceptera, ett nytt sätt att leva! Man kan säga att jag levt som om varje dag vore den sista! Nu försöker jag leva så mycket jag kan, varje dag! Och lever jag så bara en stund, så är det den bästa, för jag vet inte vad som kan hända i nästa!


Uppdateringar

Jag skriver om mina dagar, efter frågan - Vad gör du just nu? med täta uppdateringar. Numera har jag blivit rädd för att jag ska anses gnällig och tjatig, och raderar ofta det jag påbörjat! Men det känns viktigt att berätta för jag vill både förklara och få förståelse! Men också och inte minst "höja ett långt varningens finger" till mina vänner som springer minst lika fort och aningslöst som jag gjorde, rätt mot den vägg jag inte såg eller ville se, och sedan kraschade in i så hela hjärnan sprack! Det känns faktiskt som jag både får förståelse och jag får iallafall många "klappar på ryggen" och "kramar" när det behövs! Nu vet jag att jag är duktig på att skriva och förklara! Men skrivandet i sig är enormt bra terapi för mig! Kan säga att de som följt och följer mig, kan liksom jag, se hur långt jag kommit, och hur mycket bättre jag blivi! Det har gått fort, och det har gått både fram och ibland bak, men jag måste påminna mig om startpunkten ibland, och då står jag med gapande mun, och sedan ställer jag mig högst upp på prispallen och tar emot massornas jubel!!:-D En sådan dag kan jag bli så glad och odödlig att jag hoppar så högt, att jag slår i taket, och kraschar hårt i golvet! Aj! Lagom är bäst! Och så backar jag en bit så jag får översikt!:)

Motion på recept!

Bästa medicinen, och precis vad doktorn borde ordinera, och säkert gör! Bli uppbjuden till promenad, av en en inte har mage tacka nej till! Trots knappt rörlig av träningsvärk efter två dagars snöskottning, krånglade jag på mig kläder för väder och stapplade ut! Tre timmar senare är jag nu hemma, nöjd och glad, trött och ledbruten, men med ett leende på läpparna och inombords! Tala ut och vara sann, är en sann glädje, och att ha en sann vän, inte minst!😃Och nu är jag redo för, och väl värd, att ligga på rygg på mjuk säng under varmt täcke, och smälta intrycken!😊


Viktig påminnelse!

Jag trodde att livet var över när jag fick stroken! När jag knappt kunde stå på benen, inte kunde titta på teve, då jag inte kunde få ihop handlingen, den enorma tröttheten då jag sov sov sov, orkade inte klä mig, laga mat var otänkbart, liksom nästan alla sysslor, musik fanns inte på världskartan, minsta ljud och ljud skar som knivar i öronen och ögonen! Jag grät och skrek av ångest, sorg och smärta, när huvudet och själen värkte som värst! Det var 2,5 år sedan, och här sitter jag nu....!SÅ mycket har hänt, och framförallt LEVER jag!!! Jag måste vara tacksam för varje dag, varje dag jag haft, och varje dag jag får!!!:) Men också tacksam över att jag är den som fått det att hända! Tacksam över den enorma styrka jag besitter!!! Jag förundras varje dag, att det är jag! :)

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!