Nödbroms

Mycket obehagligt hög puls! Som en klump i bröstet! Kort, stötig andning! Överansträngning, och nära ny utbränning, varnade psykologen mig idag! Hon förklarade de senaste dagarnas jobbiga nätter, tröttheten och PMS-symptomen med detta! Och det som skulle varit avslutningssessionen idag, blev fortsatt terapi ett tag! Så hon kunde hålla koll på mig! 


Livet går vidare

Det blev utdelning av näsduk, och ny tid, om en tid, för mig, hos psykologen! Men jag både log och skrattade innan jag stängde dörren bakom mig, och gick vidare, i korridoren, mot utgången, och resten av dagen, och livet!TGIF!!!😃


Dagsform

Jag är inte trött hela tiden, men jag blir fortare trött, än vissa andra! Jag vet aldrig när tröttheten slår till, den kommer ofta som en blixt från klarblå himmel! Det som tröttar ut mig ena stunden ena dagen, orkar jag i nästa stund, en annan dag! Jag kan bli tröttare av en kort promenad, än av en rejäl fest! Fast jag kanske återhämtar mig fortare efter promenaden än efter festen, men bara kanske! Andra dagar kan jag promenera i ett par timmar, men orkar inte prata med någon! Ena dagen kan jag sitta och diskutera i timmar, en annan dag skär köksklockans tickande i mina öron! Ena dagen vrider jag upp musiken på högsta volym, och dansar så dammet yr! En annan dag ligger jag med öronproppar och glasögon, och kisar halvsovande på teveapparaten på lägsta volym! När jag blivit trött, kan jag behöva stänga ögonen en stund, och stänga av alla ljud, med öronskydd, ett par minuter, ett par timmar, en natt, eller längre! Vad jag orkar, känner bara jag, och vet bara jag, utifrån vad jag känner! 


Den ljusnande framtid...???

Imorgon ska jag prata med min psykolog, och få utlåtande, misstänker jag! Inte så mycket om min psykiska hälsa, som trots allt, är mycket god! Depressiv period, låter ju övergående, trots allt! Men hennes uppfattning om mig och mina utsikter att nu och på sikt och med hållbar utveckling, ska ha möjlighet att "komma tillbaka till arbete", som det heter! Som om inte varje dag och varje sekund är hårt arbete för att hålla mod och humör uppe, när allt däruppe motarbetar mig! 😳En dryg vecka senare, ska hela teamet samlas, för att diskutera detsamma! Det kan innebära spiken i kistan, då jag och världen får acceptera att jag gjort mitt för att förändra världen! Där jag och världen får acceptera, att jag gjort och gör så gott jag kan, för att leva så gott jag kan, och göra så mycket gott jag kan, och så mycket jag kan! Jag har ägnat de dryga fem åren av dokumenterad och diagnosticerad sjukdom, till att hanka och dra mig uppåt och framåt!!! Jag vill INTE tillbaks, till där jag var, eller ens DEN jag var!




Phu

Andas ut! Avbokade psykologen idag, när jag vaknade grötig å dan, med bly i hela kroppen! Lyckades stappla ner å få fram kaffe å macka, å då ringer oidentifierat samtal! Det får alltid pulsen att höjas! Bara det inte är HON!!!😱Men det var inte HON, utan hon, min psykolog, som gav mig en ny tid, redan på fredag! Och då ska jag vara redo! Det kan bli sista gången, och ledsamt avslut och avsked! Det/jag kan inte bli "bättre" än så här, tror hon/vi! För hon tycker att jag gjort och tagit stormsteg, och är så duktig, och klok, och fantastisk, och personlig, och strålar som en färgpalett, och många adjektiv! Jag måste arbeta vidare med att tro på det! Huden blir så mycket tjockare om man gör det!💪👍😊


Det man inte vet har man inte ont av

Man ska inte måla fan på väggen, hellre måla en rosenkuliss!😊Tog en stund i taget idag, utan att släppa taget!💪Kanske som min pappa sa till mig, när jag var ny bilförare och hade svårt med var jag befann mig på vägen! Titta långt fram på vägen, så är det lättare att hålla riktningen!😊Nu är dagen snart slut, och jag är helt slut! Imorgon är en annan dag, och det är måndag! Vad som blir då, försöker jag undvika att tänka på nu!😬😎


Morgonångest

Just det! Morgonångesten, är tillbaka! Inte ett kärt återseende, av en kär gammal vän!😳Finns faktiskt som begrepp, lärde min psykolog mig, när hon föreslog mig att skaffa hund, eller åtminstone koppel, för att skaka av mig den! Jag skaffade mig pojkvänner, med hundar!😳Men det var då det! Jag har ingen hund! Men nu har jag en underbar make, som jag kan krypa ihop bredvid, och få en kram. Sedan behöver jag bara vänta en stund, så ger han mig mina in; vitamin, medicin, koffein och protein, i nämnd ordning! Det känns tryggt att veta, och när jag vet det, och hinner tänka på det, så blir ångesten mindre, tills den går över, efter det! Nästan, snart, iallafall, typ, Jomensåatt, kanske det kanske, hoppas, vet, ju, jo, snälla!😳


Sakta i backarna

Sakta i backarna nu! 😱Bara för att jag klarar att gå långa uppförsbackar nu, betyder ju inte det att jag klarar att rusa uppförs, utan paus!😳Och jag borde ju inte bli förvånad, eller bekymrad, att jag nästan blir svimfärdig och gråtfärdig efter spurten till toppen!😳Bildligt alltså! 📷Men det var gött att vara där uppe, och utsikten var fin! Bildligt alltså!🎨😊Jag får träna lite mer, i lagom takt, så når jag nog toppen säkrare, och kan stanna däruppe, längre!😊


Hur, varför, vad för sjuk?

Problemet för mig är att jag har tre helt olika orsaker till min mentala utmattning och hjärntröttheten! Att vara högkänsligt övermottaglig för intryck och stimulans är ärftligt personlighetsdrag som tröttar oss i alla sociala sammanhang. Utbränd efter lång tids extrem stress skadar kropp och hjärna, depression och ångest är utmattande, och sist men absolut inte minst Stroke! Frontalloberna som skadades både hö å vä sida, blodproppar på ena, stor blödning på andra! Kognitiva funktioner skadade och blockerade! De har jag otroligt nog lyckats träna upp på olika vis, intensivt, och har nog blivit kognitivt alertare än tillochmed friska kan vara! Men någonstans är det inte som det ska och jag vill, men jag vet inte riktigt vad och var och vad som är vad och vad jag ska göra och inte göra! Psykologen har hand om utbrändheten och sorgen och ångesten, neurologen tar röntgenbilder på hjärnan min och förstår inte varför jag inte är förlamad och kan tala och gå, Neuropsykologens tester visar brister logiska för mina skador, Arbetspsykologen ser personlighetsdrag och annat som kräver en viss typ av arbete och arbetssituation, och råder mig att byta yrkesbana och yrkesliv! Sjukt förvirrande, och en hel del deprimerande.

Morgonstund har guld i mund

Älskar och behöver den här långa stunden på morgonen, och den långa tiden att vakna, innan jag lämnar den varma sängen och den trygga tystnaden och det sköna dunklet i sovrummet! Den tid det tar och som jag behöver för att tänka alla tankar, och tänka dem fullt ut, och inte minst, skriva av mig dem! 😊Nu når kaffedoft min näsa, och jag börjar förbereda mig mentalt för nästa steg! Det stora steget, och de cirka tio trappstegen ner till köket! Godmorgon!😊


Idag är en annan dag


Hur man överlever konstant trötthet, och lever med det, och har levt med det, hela livet! Högkänslig hjärna sedan födseln, utmattning som följd och utbränd, sedan Stroke i hjärnan när hjärnan inte orkade! Man lär sig om vad och varför och hur, tillslut, och vidtar drastiska nödvändiga åtgärder! Man ger fan i att anpassa sig till omgivningen och andra, och försöker leva det liv man behöver, med de människor man behöver i sitt liv, och försöker skita i de andra! Sköt dig själv och skit i andra, är ett fult uttryck, har jag tyckt, som alltid brytt mig mest om vad andra tyckt och tycker! Och tyckt mer om andra än mig själv! Ångest, ångest är min arvedel, men nu får det väl vara slut på det, för min del!?


Livet är ett mirakel

Jag har rusat så fort genom livet! Aldrig stannat upp, aldrig hunnit vara eftertänksam eller betänksam! Min psykolog har tillochmed sagt mig att det var "tur" jag fick Stroken, som äntligen tvingade mig att stanna upp, så jag äntligen hann ifatt mig själv! Jag har gjort och hunnit så mycket, att jag faktiskt kan njuta av att vara stilla och sitta stilla i båten! Jag har gått på "piggpiller", och blev som en duracellkanin, och nästan knarkare på köpet! Jag berusar mig hellre av livet, än rusar genom och förbi livet, och riskerar missa det! Inga mirakelpiller för mig! Livet är ett mirakel i sig!😊

Att vara HSP

En hjärna som är betingad att analysera och reflektera mer än "normala"! Det är inget fel på oss analytiker och "känslomänniskor", vi blir bara så trötta "av oss själva", men framförallt av alla andra, och allt och allt annat, som vi ser och känner och funderar på och över!!! Meditation och kognitiv träning, och enorm självkännedom och disciplin och självförtroende och älska sig själv är så vi ska leva! En värld som passar oss, inte en värld "vi" ska anpassa "oss" till! Varför kan inte alla "underkänsliga" ta och tänka till lite extra och fundera mera, istället! Kanske blev världen annorlunda, bättre?:) Ngn sa att det är naturligt och inte minst nödvändigt  att det finns högkänsliga! Det finns i alla flockar, de som är känsligare och känner och upptäcker faror tidigare och i tid (kanhända även i otid)!:)

Vägskäl

Jag har kommit långt och förstått mycket och framförallt lärt och upptäckt mycket tack vare och pågrund av sjukdomarna! När jag sökt svar, när jag tvingats släppa fram och möta mina spöken och skåda dem i vitögat! Jag är inne i en acceptansprocess, både av livet och mig själv. Jag förstår nu mer varför, och vet nu mer hur! Ett slags pånyttfödelse! Äntligen! På ett sätt kan jag pusta ut! Jag vet vem jag är och måste vara! Jag behöver inte behaga andra än mig själv! Ok, jag är bara i början på den självälskelseprocessen! Men jag har börjat den, och det är ett gigantiskt steg! Ja det är terapin och terapeuten som hjälpt mig dit och hjälpt mig att hjälpa mig själv! Kbt är verktygen tillsammans med Mindfulness! Det gör ont när knoppar brister, men för att blomman ska slå ut i sin fulländade prakt..!!!😊

Det finns fler än jag

Måste skriva ett inlägg i hjärntrötthetsgruppen, om den förlamande trötthet som fått sitt grepp om mig, med ett nackgrepp denna gång! I den gruppen är vi nu över 500st som lider av denna djävulens åkomma! Vi hasar omkring som överfulla bägare, för att inte sista droppen ska rinna över! Minsta lilla feltramp...! Rädslan riskerar att vi slutar gå! För hur vi än gör, är bägaren full, eller tom, beroende på, hur en ser på det! Och rinner över gör den, i tid och otid, men alltid "för minsta lilla"! Nu är jag iallafall full, av betong, från topp till tå! Förstår ni då, hur svårt det är att stå och gå! 


Trött är relativt

Samma klagolåt, år efter år! Trött, trött, trött! Vareviga dag! Inte vårtrött, inte hösttrött, inte trött efter hård arbetsvecka/termin..., för då är jag så trött att det inte går att beskriva! Be mig inte ta mig i kragen, för det gör jag redan dagligen, sedan urminnes tider! Ordinera inte frisk luft, kost och motion, medicin och vitamin, för det har jag redan provat, och provar, ständigt och jämt, sedan urminnes tider! "Pat. minns inte när hon känt sig pigg senast, på minst 14 år"- Ur min läkarjournal från 2010! Och mycket har hänt sedan dess! Så mycket att jag fortfarande aldrig känner mig pigg, och i sanning inte vet vad det begreppet innebär! Jag har somnat här och där, mest på fester, och sittningar, då intrycken blivit för många för min hjärna! Jag har fått glåpord och huvudskakningar, och även ilska, och ett och annat skratt! "Hon har däckat, som vanligt!!!" Nä, jag "rävsov" som oftast, för att få stänga ögonen, och slippa höra på allt och alla, och slippa tänka och känna och tycka om allt och alla! Min hjärna och jag orkar inte allt och alla! Så är det att vara HSP (Highly Sensitive Personality) och extrovert introvert! 


Nya outforskade vägar

Jag har fått acceptera att jag aldrig "kommer tillbaka"! Arbetspsykologiska utredningen kommer till slutsatsen att jag optimalt klarar deltidsarbete 50%, anpassat arbete "relativt sin psykiska funktionsnedsättning", vilket jag antar betyder min permanentade stresskänslighet och kognitiva nedsättningar beroende på stresskador och hjärnskador. Läraryrket har jag fått ge upp, och rekommenderas yrken som biblioteksarbete eller receptionist eller liknande. Inte min kopp te! Så jag satsar nu på projektarbete inom integration, om jag får och kan. Styra arbetet själv som projektledare. Få använda mina kompetenser och göra en liknande insats som mitt läraryrke gav mig. Samhällskunskap och svenska på gymnasiet. Acceptera och gå vidare, på nya outforskade slingriga stigar, som blir större vägar, så småningom, hoppas jag!😊😳😬

Ogilla läget

Jag vill inte beklaga mig, och jag vill inte vara negativ. Jag försöker vara positiv och inte klaga. Jag vill vara frisk. 5 år är en lång tid, men en kort tid i sammanhanget. Förträngning är en överlevnadsmekanism, men det kommer en tid då acceptans blir nödvändig, för att komma vidare. Just nu vet jag inte ens vad jag är för sjuk! Det står Intracerebral blödning på senaste läkarintyget, av de många. "Motoriskt ua, kognitiva nedsättningar, symptom tydande på depression. Nedsatt psykisk och psykisk uthållighet, uttalad hjärntrötthet, nedstämdhet, bristande energi", bland annat. Ansvarig läkare har slutat, den andra i raden. Arbetspsykologiska utredningen från 14-05-08 är ingen munter eller positiv läsning. 10-10-14 är diagnosen "Depressiv episod, -Utmattningssyndrom. Utläkning och rehabilitering brukar sträcka sig upp till 2 år". Om inte stressen skadat hjärnan så svårt att man får en Stroke, så att det "bara" är att börja om, på ruta 1, som man kämpat som ett djur för att ta sig ifrån! Nej, jag vill inte klaga och beklaga mig, och jag vill inte vara negativ, jag vill vara frisk! 


Godnatt

Dags att knyta ihop dagens tunga säck, hårt, och ställa undan den, osynligt, så jag inte störs av innehållet mer! Jag behöver nattsömn, lång och djup! Klockan ska ställas i god tid, för meditation och kontemplation, för en bra dag! En ny påse ska fyllas imorgon, en som blir lätt att bära! En fin resa i rofyllt meditativt och lärorikt meditationslandskap ska få vagga mig till sömns! Godnatt!


Listor

Har fortfarande för många och för långa attgöralistor! Dock är listorna mer av det drömmande och förtröstansfulla slaget, a'la vill göra! Och  lite önskedrömmande, vill ha! 😳Men icke av det bortskämda slaget hujedamej, less is more!!!😃 Men fokus bör och ska ligga på listan på kylskåpsdörren: Mål 2015!!! Snegla lite kan jag göra på tillägget: Önskemål 2016!!!😃


Återblickar ger lärdomar

Jag går genom minnenas allé genom Facebooks återblickar på mina tidiga och tidigare uppdateringar! Det är lärorikt! Somt minns jag med smärta, och somligt smärtar fortfarande, fast mindre och mycket mindre! Somt kan jag idag skratta åt, skrattade jag åt då, om än genom tårar! Men jag finns kvar, densamma som jag var, och helt olik! Var är jag om två, tre, fem år? Och vad tänker jag då om idag? Det får en se då, och då är det väl bra om jag kan se tillbaka på denna dag, och se att den var bra!😊Det blir inte bättre än vad man gör det till!😊


Kravlös dag

Kravlös, måstelös dag, måste man se till att ha! Ju mer måsten och krav, desto viktigare! Och har du inte tid, då är det i sanning hög tid! Jag lider av sviter efter ständiga, oavbrutna måsten och krav! Tills jag inte hade något val, annat än att stanna upp! Måsten och krav blir ett gift som kan vara beroendeframkallande! Iallafall medför de en rejäl risk för ens hälsa, och kan tillochmed leda till döden! Är det värt det? Självklart inte!!! Idag vill jag styras av viljan, och acceptera att jag tillochmed måste prioritera bland viljor, för jag orkar inte ens göra allt jag vill! Men en ska vara glad för det lilla, för det är inte kvantiteten som räknas, utan kvaliteten! Och hör sen! 😃


Den svåra balansen

Och när jag slarvar med/struntar i pauserna, blir jag svimfärdigt yr, en del illamående, och sedan kan jag vänta mig frossan! Jag ser frisk ut, och känner mig, relativt frisk, åtminstone stundtals, de flesta dar! Men jag är sjuk, alla dar! Det blir, förmodligen, inte bättre än så här, har man sagt mig!


Återblickar

Kände mig lite moloken, efter vad jag tolkade som ett sjukdomsbakslag, igår! Idag, med utvilade ögon och kropp, läser jag återblickarna från uppdateringarna samma dag förra året, och samma dag för fyra år sedan, och samma dag för 5 år sedan! För fem år sedan skrev jag uppdateringar, liggandes i samma säng, i samma hus, och lika trött som ett år senare, med samma diagnos: Utmattningssyndrom, och likadana uppdateringar! Samma jag, samma formuleringar, samma symptom! Samma kamp, samma kämpe, samma humor, samma livslust, som höll mig kvar, håller mig kvar uppe och levande! Ännu ett år senare, är läget status Quo, men diagnosen har ändrats till: Intracerebral blödning! Idag är en ny dag, och jag kämpar vidare, med mig och mitt! Jag har kämpat hårt, för hårt ibland, men idag känner jag att jag fått lön för mödan! Jag accepterar mig för den jag är och förblir! Jag är stolt över den jag är, och förblir! 😊💪


Vägen till acceptans

Jag tror att man genomgår en sorgeprocess i ganska givna oundvikliga steg! Det krävs styrka att ta sig igenom processen, som jag tror i slutändan och i sista steget är Acceptans! Acceptans behöver inte betyda att man "gillar läget", men att man accepterar läget, för vad kan man annars göra! Men för den skull betyder heller inte att acceptera läget, att läget är konstant! DÄR hittar jag styrkan att kämpa och kämpa vidare!INTE till något "bättre", bara vidare, KANSKE till något annat, om man finner det spännande! VÄGEN är målet, resan är vägen, resan är livet!!! Länge leve livet!!!😃💪👍❤️

Strategier

Jag kan köra på och hålla igång en hel dag, under vissa förutsättningar och omständigheter. Hittills har jag planerat in en så kallad vilodag efter en sådan dag! En vilodag i form av en kravlös dag, och aktivitetslös dag! Det tråkar ut mig, och tröttar ut mig, har jag märkt! Jag ska nu prova en annan strategi! Jag ska prova att strikt varva aktivitet med mental vila iform av meditation och avslappning, med tätare och täta mellanrum! Jag har nämligen märkt hur effektiv ett par minuters Bodyscanmeditation och medveten närvaro i kroppen, bakom stängda ögonlock är! Jag ska vara lika noga med aktivitet, som med de täta andningspauserna och intrycks- och uttryckspauserna! De övriga viktiga förutsättningarna är att min nattsömn varit tillräcklig och djup, och de förutsättningarna kan jag själv påverka och bädda för! Att jag har börjat arbetsträna har gett mig mersmak, och mer lust, och inte minst ork! Får så mycket roligt och stimulerande att tänka på och bearbeta, som håller mig och hjärnan alert och vaken! Men även Hjärnkontoret har öppnings-och stängningsdags, kontorstider!:-) 


Nöjd och nöja sig!

Man kan önska, men man kan inte få allt man önskar! Ibland är det dumt att önska det man inte kan få! Man kan vara glad för det man har, och inte önska mer än det! Ibland är det det bästa! Jag är glad att jag har ett tryggt, varmt och ombonat hem, mat på bordet, skön säng, sällskap och någon att älska, som älskar mig! Herregud, om jag inte vore nöjd med det, det vore en skam! Att vara pigg är inte allt, och att kunna göra allt! Jag är tillräckligt pigg för att kunna göra en hel del, och det räcker mer än nog! 


Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!