Ett guldmynt med två sidor

Tvåsamheten har sina sidor, och man får ta det onda med det goda. I äktenskapet lovar man varandra trohet och kärlek, i vått och i torrt, men det är inte alltid lätt. Om detta går att tänka och tycka, känna och säga mycket, som redan blivit sagt, tyckt och tänkt. Det som triggade mitt behov av att uttrycka något som helst i ämnet var den frustration som så lätt triggas av allt som går att mätas i form av rättvist och jämlikt, och som i sin tur kan triggas av en otömd diskmaskin, ett urdrucket mjölkpaket, en otömd kattlåda etc, trots att andra dagar motsatt förhållande gäller när man möts av skinande blank diskbänk, utburna sopor, rengjord toalettstol etc, som alltså har sin grund i mer eller mindre grundade eller ogrundade föreställningar om saker och ting och förhållandena dessa emellan.  Istället för ett i affekt skrivet inlägg i ämnet, väljer jag att publicera, några i min mening och av mig väl utvalda citat:
 
Ämnet är Kärlek. Kärlek som vi är många som desperat sökt eller söker efter, Kärlek som vi har så olika uppfattning om vad det är eller så dålig insikt om vad det är eller kanske bör vara, vad vet jag?!
 
Så här säger Liza Blonde: "Det finns tre slags kärlek: den lyckliga den olyckliga och den trofasta. En utopi, en tvångstanke och en absurditet."
 
Så här säger Ritt Bjerregaard:
"Jag tycker inte att kärleken har särskilt mycket med stearinljus och rosor att göra. Den har mer att göra med att man vill kärlek, att man satsar på den. Lägger ned tid, gör sig besvär." 
 
Oriana Fallaci: "Om kärlek talar präster,reklamaffischer, författare, politiker och de som älskar, och medan de talar för kärleken och säger att den är ett medel mot alla tragedier, sårar och förråder och dödar de kroppar och själar."
 
Anais Nin: "Kärleken dör aldrig en naturlig död. Den dör därför att vi inte vet hur vi ska föra nytt vatten till dess källa, den dör av blindhet och misstag och svek. Den dör av sjukdomar och av sår, den dör av trötthet. Den blir sjuk, anlupen, men den dör aldrig en naturlig död. Alla skulle kunna anklagas för mordet på sin egen kärlek."
 
Jag kan bara hoppas att jag lärde av mitt misstag, och att jag nu ser klarare och friskare på min kärlek, som jag förunnades att ännu en gång få uppleva och känna, och att Vi klarar av det allt annat än lätta arbetet och uppgiften att vårda den och varandra ömt och med respekt, med vidöppna klara ögon och hjärtan!
 
När jag och min make gifte oss i midsommar, under eken i vår trädgård, var det till dessa ord, av Khalil Gibran i Profeten
 
 
" Älska varandra men gör inte kärleken till en boja. Låt den hellre vara ett rörligt hav mellan era själars stränder. Fyll varandras bägare men drick inte ur samma bägare. Ge varandra av ert bröd men ät inte av samma stycke bröd. Sjung och dansa tillsammans och var glada men låt också den andre vara ensam, liksom strängarna på en luta är ensamma fastän de skälver av samma musik. Skänk era hjärtan, men inte i varandras förvar, ty endast Livets hand kan rymma era hjärtan. Stå vid varandras sida, dock inte alltför nära, ty templets pelare står åtskilda, och eken och cypressen växer inte i varandras skugga."
 
Dessa ord må vi icke glömma, och om dessa ord måste vi ständigt påmminnas och påminna oss om! Länge leve kärleken!
 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!