tusenoennatt

Tankar av tacksamhet: Min man som alltid hjälper mig, och aldrig ifrågasätter mig, för att han älskar mig för den jag är, för han känner inte den jag var. Mina barn som älskar mig, för min egen skull. Både för den jag varit, och den jag är. För att de vet att man alltid gör så gott man kan, och att de vet att jag älskar dem över allt annat, och alltid har gjort, och alltid kommer att göra. Enorm tacksamhet över vänner som funnits och finns kvar, och nya som tillkommit! Tacksam över de insikter jag fått, på den krokiga väg jag gått, och genom alla de hinder jag mött på vägen och de prövningar jag bestått! Det har inte alltid eller alls varit lätt, men det blir lättare med tiden och erfarenheten!