tusenoennatt

En liten tår i ögonvrån som hotar rinna ner över kinden!😿Längtar och saknar så mycket! Hör mig, se på mig, tala med mig! Få mig att skratta, och skratta med mig! Bjud upp mig till dans, och dansa med mig tills dansen är slut, och musiken tystnar! Då vill jag sjunga vackert, och att någon lyssnar! Ta mig med på äventyr, upptäck något nytt med mig, så du alltid minns mig, och uppskattar mig! Låt mig spegla mig i dig, spegla dig i mig! Så ska jag tala om för dig hur vacker, underbar och unik du är, för din egen skull! Jag saknar dig min vän! Jag saknar skratten och gemenskapen, kravlösheten med dig min vän! Jag saknar intresset och nyfikenheten hos en ny vän, i en ny bekantskap och vänskap! Jag längtar efter dig, och jag saknar dig! Men jag vet att du finns där, nära ändå, och alltid, i vått och torrt! Tack för det!❤️😻

Strax ska jag krypa ut ur morgonrocken och täcket, och vidare ut ur idet och huset! Jag samlar mod och kraft, så det ska gå smidigt och som smort! Gnisslar lite redan, men det är det ingen som varken hör eller ser! Och när jag väl är därute, så är det ingen som kan ana! Nästan inte ens jag själv! Borste genom hårtestarna, och lägga dem någorlunda på plats, det får räcka och duga, och det gör det! Lite fredagsmys och mysfaktor önskar jag er, och ska jag bjuda mig själv på, för annars kanske jag inte får nåt! :-)

Cogmedträning dag 7 av 25, Indexförbättring 11! Jag ligger alltså över normalvärdet, för normala, friska, men otränade. Om normalt startindex ligger på 73, låg mitt på 88, och nu på 98! :-D Lön för mödan, är bra betalt! ordning och reda, löning på freda! :-D Jag vet inte vad som är vad och varför, men det sas mig att hjärnan arbetar vidare även efter träning. Och sedan min hjärnblödning 2012 har det väl gått både fram och bak, men absolut två steg fram och ibland ett steg bak, men mycket längre och fortare framåt! Jag har fått och tagit många utmaningar, men väntar, otåligt, på många flera, och ännu större! Vardagliga sysslor och aktiviteter, hus och hem, vänner och familj, klarar jag, för det mesta utan någrasomhelst problem. Visst har jag anpassat mitt liv och leverne, och mitt liv, och leverne, är anpassat, till en del, men under ständig utveckling och förändring, liksom jag! Jag blir absolut bättre, mycket bättre, och på denna relativt korta tid, är jag både förundrad, mycket stolt, och ofantligt glad! Det som tidvis, och tillfälligtvis hindrar mig, och håller mig tillbaka, är inte, har jag erfarit, min hjärnskada. Dock min hjärna, i form av, depressionssymptom, men också omständigheter av negtiva slag, som drabbar både förskyllt och oförskyllt. Att hålla mod och humör uppe, är det absolut viktigaste i rehabiliteringen! Tillit och tillförsikt, självförtroende och självkänsla, oförtruten kamp, tro och hopp! Att vilja, aldrig ge upp drömmar, aldrig sluta drömma!!! Vägen är målet, och målet är att ständigt vandra. Men att tillåta sig att vila på vägen, och mellan varven! Mitt mål är inte att "komma tillbaka", jag vill inte tillbaka till det "destruerande, destruktiva" liv, som långsamt men säkert, kunde ha dödat mig! Allt jag lärt på resan har gjort mig till den jag är, den starka och stolta kvinna, som klarat allt det här! Den starka kvinna, som vågar vara så oändligt svag ibland, som vågar släppa ut alla tårar och all smärta, som gör så ofantligt ont, men som är så befriande! Jag är priviligierad, men vi har alla styrkan, när det behövs, om det behövs! Lita på det! Kram till er alla därute, i med och motgång! :-D

Lika mörkt när man somnar, som när man vaknar, och därför tror att det är mitt i natten! Och jag gillar inte att bli lurad!😱Men det är ännu en dag, och jag tycker om att ha dagar att vakna till, och vara vaken. 😊😳Lite nyfiken, och ändå ganska entusiastisk!😃Men inte för mycket, så att jag blir besviken!?😬😳😊En god morgon, till att börja med, med en god frukost, till att börja med!😃

Ibland, för det mesta, nuförtiden, blir det inte som jag tänkt mig! Då jag gör mer som jag känner, än som jag tänker, nuförtiden! När jag lärt mig så mycket mer, under tiden som gått! 

Oj oj oj! Som en jojo, bergodalbana...!!! Nerver utanpå den florstunna huden, alla känslor på en och samma gång!!! Måste nog sätta mig ner i båten, som gungar farligt bland vågorna, på det stormiga havet!!! 🌊No pain, no gain! 😱Så nu tar jag många långa djupa andetag, och rider ut stormen, innan jag tar nya tag, och tar tag i dagens uppgift! Dag 5 i träningsprogrammet! Cogmed, inget för nybörjare och veklingar?!?! ;-O ;-) Giv mig styrka! Nä, styrka blir mig nog inte givet, det får jag själv uppbåda!😬💪

Våga vägra ta skit!!! Jag har en trång och oförtjänt skämsluva över mig, sedan barnsben, som jag än idag och just idag försöker krångla mig ur! Dessutom har jag börjat lirka lite på ventilationsskruvarna och pysa ut unken undanträngd luft, undanträngda känslor och känsloyttringar! Äntligen!!! Stolt och stark, liten och skamsen, rädd och ledsen, euforisk och sprudlande! Levande!!! Döda mig inte, för Guds skull, för det tillåter jag inte, för min egen skull!!!

Jag har talat om det förut! Särskilt känslig personlighet: s.k. HSP! Innan jag visste, led jag av känslan av fel! Fel tankar, fel känslor, fel ute! Fel helt enkelt, men långt ifrån enkel och enkelt! Så här tänker jag idag: "De vill mig inte illa, men gör mig illa, men vet inte om det, och förstår inte. Knappt jag förstår det själv! Men det är energier som HSP-hjärnan och intuitionen fångar upp! Jag går inte ihop med vissa energier och människor, så är det bara!" Ville bara säga det!

Då var dagens hjärnträningspass avklarat! Mycket bra jobbat av mig, och jag är stolt och glad! Jag gör allt jag kan, och så gott jag kan! Och det är mycket det, vill jag lova! :) Nu ska jag luta mig tillbaka, självgod, nöjd och belåten, med mig, med allt jag har, och hur jag har det, och allt gott som väntar mig!:-) Att jag kan dela min glädje, med kära som delar min glädje, är en ynnest och en prestation! Att jag likaledes kan dela min sorg och smärta, med mina kära, som finns där, i vått och torrt, tröstar och stöttar, är ingenting annat än en ynnest, som jag vårdar ömt och omsorgsfullt!<3

Negativa tankar och känslor, är lika "farliga" som positiva! Att vara både högkänslig och högtänkande, med glappkontakt och utslitet batteri, får den glödande hjärnan att släcka ner! Nu fick jag lägga mig ner! Stillhet i meditation, och tvinga hjärnan att veta hut och sin plats! Sedan är det dags att vända mig ut och in, och få några pusselbitar på plats, hos psykologen! Men vägen dit är både lång och krokig! Vyssan lull!

Lär något nytt varje dag! Ibland är det något jag vetat, men glömt, eller vetat men inte förstått att jag visste! Att ta sig tid att lära något nytt, varje dag, och ta sig tid att fundera över vad man lärt, och vad man redan kan! Just nu är jag otålig att få lära ännu mer, och kan knappt vänta tills imorgon! Men varför vänta?! :-)

Att vandra 5 km i kuperad skogsterräng, är en enkel match, jämfört med att stånka och stöna, och släpa sig mellan sovrum och vardagsrum, säng och soffa, och stoppa i sig lite föda med stor möda, när hjärnan tagit en överdos och ett återfall! Hjärtat bankar och står i, pulsen på topp! Någon som vill låna mina skor? Min ryggsäck? Jaså inte?! 😳

Nähä! Idag blir det inte många knop! Får inse mig besegrad, och överstimulerad! Hjärtklappning och ångestsymptom! När hjärnan inte orkar, orkar heller inte kroppen! Inget gå över daggstänkta berg idag! Mer ligga nersänkt i soffa! Iallafall tills yrsel och illamående lagt sig, träningsvärken är medicinens biverkning, och medaljens baksida! Men ligga och lyssna till väggklockans tickande, i mitt rum med utsikt, i trygghet i gott sällskap, av bra man som reder sig själv är helt okey! Tjillevippen!:)

Nu ska nattens och själens mörker skakas ur kroppen! Drömmar lever verkligen sitt eget liv, helt utom kontroll! Men dagen styr natten, och jag styr min dag, så gott det går! Men drömmar är lärdomar, om man tittar och lyssnar, och lär sig förstå budskapet! Jag tar det till mig, och förstår att vägen är lång! Ett liv är fullt och fyllt, och man kan inte bara trycka ner det gamla för att fylla på med nytt! Man måste rensa med jämna mellanrum! Det som hänt går inte förlorat, det bakas in i våra celler, men det som hänt har hänt, och mer spännande är väl det som ska hända! Men det är idag vi kan påverka! En god dag, den bästa huvudkudden! :)

Slarvar med min vila! Har ännu inte sett eller förstått följderna av det, men det lär väl visa sig! När vila blir en stress i sig, vet jag inte vad som är bäst för mig! Har inte varit utanför dörren på två dagar! Men som tröttheten sitter i huvudet, gör det varken från eller till, egentligen, vad jag gör, eller inte! Jag vet mycket väl vad som tröttar mig, och lika väl vad som ger lust, glädje och energi! Sova kan vara gott och bra, säkert, för vissa, andra, och vissa dar för mig. Just nu saknas rutiner, hållbara och långsiktiga, då sakernas tillstånd för tillfället inte är som de ska! Jag väljer idag att inte lyssna på Krösamaja, utan nynnar lätt på Hakuna Matata! :)

När man arbetar har vädret ingen betydelse! Men från köksbordet genom köksfönstret blir utsikten outsägligt trist! Och man vänjer sig inte, för gör man det har det blivit en ovana! Tur att det finns årstider och väderomslag, och minst fyra stolar vid köksbordet!

Hatar oroliga nätter, och oron som följer därpå, och den underliggande oron som orsakar den onda spiralen! Acceptera och släppa det jag inte kan påverka eller göra något åt! Men är man duktig, och en trixare och fixare av Guds nåde, som brukar fixa det mesta, blir det mycket att fundera över och försöka finna lösningar på! Hur ska man våga delegera och släppa kontrollen, när man endast litar på sin egen förmåga, då man ändå alltid är den ende man har kvar när stormarna bedarrar, har man lärt sig!? Men nu ska jag släppa bekymmer för ett tag, så jag inte spricker! Stryka mig lätt över gamla sår och sprickor, och tala om för mig, att det ordnar sig! Kram på mig, och godmorgon!

Lyssnar på tystnaden! Nyvaken och Drömmarna hänger kvar en stund, betydligt livligare! Alldeles mörkt, och det är svårt att förstå att en ny dag är här. Svårt att förstå, att även denna dag kommer att fyllas, med någonting, och att jag ännu ej vet med vad, riktigt!? Det är svårt för mig, som behöver full koll! Som lärare hade jag späckat schema att följa, varje dag! Det tyckte jag var mest roligt, men också mycket stressigt! Nu är det som det är, då det blev som det blev, och nu blir det som det blir! Godmorgon kanske!:)

På med kläder för väder, och alla tänkbara väder! Rycka upp mig, trots enormt motstånd! Kan inte svika mig själv, eller min ledsagare, tillika följeslagare, på denna dagens stora utmaning! Det gäller att ta sig över tröskeln, så kan man kasta sig nerför trappan, the point of no return! Den fuktiga höstluften, och de oslagbara höstfärgerna, kommer att ruska liv, även i den halvdöda! För än finns liv, och så länge det finns liv, finns det hopp! Hej hopp! (Krystat, men ändå!)😱😃😬👍

Personlighet går inte att ändra, men det gäller att skilja på personlighet och olater! Det är svårt! Jag är just nu väldigt trött, på mig själv, som just nu är den som tröttar ut mig allra mest! Först acceptera, sedan hantera, mig själv! Jag kan ju inte fly, utan måste illa fäkta! Men om jag inte motarbetar mig själv, behövs ju ingen strid! En av alla mina oräkneliga tankar, för stunden, för fler kommer, i rask takt, den ena tätt följt av den andra, och oftast en massa på en och samma gång! 😱😳😰😬😒😴😎😊👍

Vad behöver jag, när gråten fyller bröstet, och ögonen, när masken faller, och jag inte orkar bära den? Smärtan jag känner handlar mer sällan om mig, och mer om andra och annat! Vad behöver jag då? Jo, att du förstår, och att du inte begär av mig, det jag begär utav mig själv, och som vi vet att jag inte klarar av! Att jag får veta, att du vet, att jag håller masken, i alla väder, inför dig, och att det är i min ensamhet, när inte du ser, som den faller, som jag inte orkar mer! Vad behöver jag? Att du kramar mig, fast jag skrattar, att du klappar mig på kinden när jag ler, att du masserar min nacke, även när jag håller huvudet högt! Jag tror att det är vad jag behöver! Att förstå att du ser igenom min mask, men att du älskar mig, och gillar mig, ändå! Att jag får vara en tråkig typ, och att du klarar dig ändå, men inte klarar dig lika bra utan mig, utan att du vill vara med mig ändå! Jag älskar dig min vän, och jag klarar mig inte lika bra utan dig!