tusenoennatt

Funderar på ett fenomen som jag upptäckt, eller snarare kommit till insikt om, ty allt får konsekvenser, på ett eller annat vis. Så om vi backar bandet. Att göra insikter, är bra, men kan vara fasligt svårt att hantera, dvs konsekvenserna av det i detta fall.

Ett exempel; jag har efter lång tid och mycken möda lärt mig att prioritera, och framförallt, bortprioritera! Gott så, men nu sitter jag här, utan rastlöshet och oro inför ogjorda åtaganden, nu sitter jag istället här, sysslolös och fantasilös, med "armarna hängande"...Att-göra-listor har jag inte skrivit på länge, och jag sitter här och kommer på mig själv med att sakna dessa...