tusenoennatt

Idag vill inte kroppen eller knoppen hänga med, men det är veligt och många olika besked. Jag vill, men lyckas inte få resten av kroppen att gå med mig. Lyssna till kroppen säger förståsigpåare, tänk inte så mycket utan bara gör, säger andra förståsigpåare inklusive jag själv, och då hamnar jag i konflikt med mig och kropp och knopp och framförallt med mitt ständiga dåliga samvete och mina ständiga prestationskrav på mig själv. Är på väg att hitta goda argument för att ge efter för min trötta kropp och knopp utan att försöka bekämpa min olust och orkeslöshet.