tusenoennatt

Ett käckt litet utbrott såhär på kvällskvisten. Så det kan bli när det blivit för mycket och jag struntat i begränsningar. En Feelbad film som dessutom försenade och omöjliggjorde nedvarvning som avslutning på en lång dag, var ju smart, inte. Men utbrottet resulterade i ett demonstrativt städat badrum, och sedan ett gäng martyrtårar att blöta min makes bringa med. Men då fick jag tröst och kram, och bitchkänslan rann av mig. Ja, i vått och torrt, har det varit hittills, och det förvånar och glädjer mig varje gång. Kärlek kallas det, och jag har fått det! Tack! :-D <3