tusenoennatt

Hade min natt filmats är jag övertygad om att jag snurrat runt och farit hit och dit som en propeller. "Varav hjärnan är full talar kroppen" Liksom "av vad hjärtat är fullt talar munnen". Min hjärna tänkte inte på båtar, men var full av intryck och känslor och tankar från kvällens diskussion om hjärnan. Denna känsliga fantastiska kroppsdel, som är så bra när den fungerar som den brukar och ska, men när den inte är som den brukar och ska, spelar en så fantastiskt märkliga obegripliga obehagliga spratt. Jag lyssnade och fick lära, och jag är vetgirig och läraktig som få, får jag för mig. Nu är mannen vaken, och därmed också jag, fast inte av samma anledning, som vanligt. Han av plikt, jag av oro och stress över sakernas och livets tillstånd och outgrundliga vägar och vändningar.