Starksvag
Känner mig otroligt stark, att jag trots allt, tagit mig ur sängen, sitter nästintill andlös och blodlös, inpressad i mina nya träningskläder, trots att trötthetsförlamningen redan slagit till, med full styrka, och ändå sitter jag kvar. Det krävs styrka för det, kan jag tala om, och en styrka ej alla förunnad, men jag har den, annars....!!!!
Idag ska jag ta det stora steget, som ordinerats mig, på recept! Efter snart 4 år, av utmattning, depression och sjukdom, då varje steg känts som sjumilasteg, varje tröskel som Kilimanjaro, varje stängd dörr som Berlinmuren att komma igenom, ska jag nu bestiga och besegra alla hinder och motstånd, och ta mitt recept på fysisk aktivitet, till stadens träningsförening och lokal!
Alla dagar är inte lika jobbiga som idag, och efter idag kommer en annan och andra dagar. Men idag krävs bergsbestigarutrustning och guide, för att komma över, fram och förbi! Idag ska tränas, kosta vad det kosta vill, inga giltiga undanflykter, och inga flyktförsök...!!!
Låter som om jag vaknat "torrt och gott", när jag i själva verket har klump i magen, hjärtat i halsgropen, och tårar i ögonen. Det syns inte alltid utanpå, hur man i själva verket mår, om man inte väljer att visa det.
Kommentarer
Trackback
