tusenoennatt

Jag går genom minnenas allé genom Facebooks återblickar på mina tidiga och tidigare uppdateringar! Det är lärorikt! Somt minns jag med smärta, och somligt smärtar fortfarande, fast mindre och mycket mindre! Somt kan jag idag skratta åt, skrattade jag åt då, om än genom tårar! Men jag finns kvar, densamma som jag var, och helt olik! Var är jag om två, tre, fem år? Och vad tänker jag då om idag? Det får en se då, och då är det väl bra om jag kan se tillbaka på denna dag, och se att den var bra!😊Det blir inte bättre än vad man gör det till!😊